Vad är sepsis?
Definitionen av sepsis är en livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systemiskt svar på infektion.
Sepsis uppstår således när immunförsvaret reagerar för starkt eller för svagt i samband med en infektion. Detta obalanserade svar leder till att viktiga organ tar skada och börjar fungera sämre och senare uppstår en livshotande organsvikt/organdysfunktion.
Vilka är symtomen – och när ska du söka vård?
Många insjuknar plötsligt med feber och påverkat allmäntillstånd och påtaglig sjukdomskänsla. Vidare har många symptom från själva infektionen, t.ex. hosta vid lunginflammation eller smärta mot flanken vid njurbäckeninflammation. Symptombilden varierar dock och initialt kan symptomen vara diffusa och likna besvären man kan ha vid andra tillstånd. Det är därför inte helt enkelt att ge råd, men jag tycker att sepsisfondens rekommendationer nedan är bra:
Om du har 2 eller fler av nedanstående symptom bör du uppsöka vård och ställa frågan ”kan det vara sepsis?” till vårdpersonalen.
- Förvirring eller sluddrigt tal
- Ansträngd andning
- Snabb puls (utan anledning)
- Skakfrossa och feber
- Svår smärta och muskelsvaghet
- Diarré och kräkningar
- Fläckar på huden
- Lågt blodtryck
- Låg urinproduktion
Om du är osäker bör du kontakta 1177 och rådfråga sjukrådgivningen.
Hur farligt är sepsis?
Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus och stora internationella studier har visat att dödligheten är ungefär 10%.
Ungefär 10% av alla patienter med sepsis utvecklar en komplikation som kallas för septisk chock. Det är ett mycket allvarligt tillstånd med en dödlighet runt 40%.
Vid sepsis är tre faktorer avgörande för prognosen, nämligen tiden till: identifiering/diagnos, antibiotikabehandling och intensivvård (vid septisk chock). Genom att minska tiden till dessa åtgärder kan dödligheten i sepsis och septisk chock minskas.
MIVA/HIA:s intensivvårdsutställning i entréhallen på Internationella sepsisdagen 13 september. F.v. vårdenhetschef Fredrik Warberg, sjuksköterska Morgan Karlsson och intensivvårdssjuksköterska Fia Börjesson
Vilken är den vanligaste orsaken till sepsis?
Sepsis kan uppstå i samband med alla typer av infektioner, men vanligen ser vi det i samband med att en patient har en lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Det är ofullständigt kartlagt varför t.ex. en urinvägsinfektion hos vissa leder till en lindrig infektion som kan skötas via primärvården, medan den hos andra leder till ett livshotande tillstånd (sepsis/septisk chock) som kräver intensivvård.
Ovanstående skillnad beror på en kombination av faktorer, både hos infektionsorsakande bakterie och patienten som infekterats. Exempelvis kan en patient ha ett stört immunförsvar till följd av sjukdom eller läkemedel och det finns sannolikt en genetisk komponent som gör vissa mer benägna att utveckla sepsis än andra.
Hur arbetar Södersjukhuset med att förbättra sepsisvården?
På Södersjukhuset har vi något som kallas för Utskott Sepsis, som bedriver förbättringsarbeten med fokus på de faktorer som påverkar prognosen vid sepsis.
Sedan flera år har vi även ett sepsislarm på akutmottagningen. Syftet är att identifiera sepsis tidigt i förloppet, minska tiden till antibiotikabehandling och minska tiden till intensivvård för patienter med intensivvårdskrävande sepsis.
Cornelia Härtel, överläkare akuten, och Nikolas Lambiris, överläkare kardiologen, berättar om sepsislarmet under en föreläsning på Internationella sepsisdagen 13 september
Det kan vara svårt att identifiera sepsis tidigt i förloppet eftersom symptomen då kan vara diffusa och likna andra tillstånd. Vi har därför tagit fram utbildningsmaterial för både sjuksköterskor och läkare och vi genomför regelbundet utbildningar på sjukhuset.
Just i år har vi två förbättringsteman. Det ena fokuserar på antibiotikadosering och det andra fokuserar på korrekt diagnoskodning i slutanteckningen när patienten skrivs ut från Södersjukhuset. Det senare är avgörande för att vi ska kunna genomföra kvalitetsuppföljningar och forskning om sepsis.
Är sepsis och blodförgiftning samma sak?
Termerna användes tidigare parallellt som benämningar på ett allvarligt tillstånd orsakad av en infektion. Fram till på 90-talet saknades en enhetlig definition för både sepsis och blodförgiftning. För en del betydde termerna att man kunde påvisa bakterier i blodet, för andra att viktiga organ sviktade. Detta skapade kommunikationsproblem, både inom vården och i forskningsvärlden.
Numera finns en internationellt accepterad definition av sepsis (se ovan). En sådan definition saknas för blodförgiftning. För att undvika begreppsförvirring använder vi termen sepsis och inte blodförgiftning.
Foto: Översta bilden är från Hampus föreläsning för Sös medarbetare på Internationella sepsisdagen 13 september. Fotograf: Johan Adelgren och Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös.
