Bakgrunden till projektet var att sjukhusets servicegrupp noterade dels att sopor slängdes i tvätten, dels att en stor mängd kläder, cirka 20 000 plagg om året försvann. Hälften av dessa var personalkläder. Kläder som försvinner medför en kostnad för sjukhuset. Kläderna hyrs av ett företag som levererar rena kläder och sedan tar tillbaka och tvättar dem. Kläderna är chippade och ska rotera på 30 dagar. Om de inte kommer tillbaka inom 90 dagar räknas de som svinn och Södersjukhuset får betala en avgift. När projektet startade betalade Södersjukhuset tre miljoner kronor om året för textilsvinnet.
Frågan var vad som hände med kläderna, varför de inte lämnades tillbaka och hur svinnet skulle kunna minska? För att ta reda på detta kallades Södersjukhusets innovationsavdelning in.
– Vi ordnade workshops och intervjuer med personal, patienter och de som levererade kläderna från servicegruppen, berättar Sebastian Törnfeldt på innovationsavdelningen.
Flera orsaker att kläderna inte kom tillbaka
Det visade sig att det fanns flera orsaker till att kläderna inte kom tillbaka. Patienter slängde ibland av misstag kläder i soporna istället för i tvätten. Även personal slängde ibland felaktigt kläder som var kontaminerade. En del patienter saknade kläder och åkte hem i sjukhuskläder. För att lösa det problemet startade bland annat projektet, Garderoben, där insamlade kläder kan hämtas till patienterna.
När det gällde personalkläderna passade många på att ta flera plagg än de behövde när de gick till klädförråden. Om det inte fanns så mycket kläder i förråden tog man några extra för att vara säker på att kläderna inte skulle ta slut.
För att minska svinnet gjordes flera saker. Södersjukhusets textilombud har en viktig roll i arbetet på avdelningarna med att minska svinnet. Stödet till dem har ökat genom utbildningar och träffar. Cheferna har fått ett särskilt informationsmaterial kring hanteringen av personalkläder att dela ut till nya medarbetare i samband med tilldelning av omklädningsskåp.
Allra viktigast är förstås att vårdpersonalen inte ska ta mer kläder än de behöver. En informationskampanj lanserades om varför det är viktigt att minska svinnet både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Mindre svinn gör också att det blir mer kläder i förråden.
Informationskampanj om att minska textilsvinnet.
– Vi som jobbar på servicegruppens textilstation kan inte göra jobbet, men om alla tar sitt ansvar och blir mer medvetna om textilhanteringen bidrar det till lägre kostnader och minskat svinn för sjukhuset, säger Jenny Ingemarsson, sektionschef för servicegruppen.
Klädförråden har fått tydliga skyltar om var kläderna finns och vad man ska göra om kläder saknas, är smutsiga eller trasiga. En annan åtgärd har varit att se över antalet klädförråd. Numera är de färre men det finns alltid stora klädförråd i anslutning till omklädningsrummen.
– Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt, säger Jenny Ingemarsson.
Goda resultat
Projektet har tilldelats medel från Region Stockholms Innovationsfond, vid tre tillfällen. När nu projektet avslutats så har det visat sig att resultaten är goda:
- Textilsvinnet har minskat från 3 miljoner till 2,3 miljoner kronor.Andelen uteliggande textilier har sjunkit från 23 procent till 12–14 procent
- Antalet felvända kläder har halverats från 204 000 till 97 000 plagg (det innebär en kostnad om företaget som hanterar kläderna ska vända dem rätt).
- Antalet textilombud har ökat.
- Projektet är nominerat till Region Stockholms Hållbarhetspris 2024
– Jag gör många besök på avdelningarna och pratar med dem som jobbar där. Nu har vi en närmare och tydligare dialog än tidigare, säger Arian Omar som arbetar på textilstationen.
