Martin Nordberg är sektionschef för den nya akutkirurgiska mottagningen (AKiM). Han berättar att de kan avlasta vuxenakuten genom att erbjuda snar uppföljning och undvika inläggningar som inte behövs.
– I stället för att vänta länge på akuten kan patienten få komma till oss dagen efter sitt akutbesök och får träffa en kirurg. Vi kan göra allting som man kan göra på en avdelning, som att boka röntgen, till exempel.
– Ett typiskt exempel är en patient med ont i magen. Det kan vara en blindtarmsinflammation, men patienten är inte så dålig att hen måste läggas in och proverna är inte höga. På vår mottagning får patienten en uppföljningstid nästa dag och kan åka hem över natten. Ganska ofta har patienten då blivit bättre. Man behöver inte bli inlagd, och vi kan vid behov följa patienten i öppenvården i stället.
Martin berättar att det ofta går fortare för patienten, som också slipper långa väntetider på akuten.
– Framför allt så skapar vi förutsättningar för ett något snabbare flöde på akuten och en bättre platstillgänglighet för dem som verkligen behöver läggas in.
– Vi har en otrolig vårdplatsbrist så än så länge syns det här mest på marginalen, men förhoppningen är att vår mottagning ska minska pressen på avdelningarna, överbeläggning och stress för läkare och omvårdnadspersonal. För att nå dit behöver vi jobba tillsammans med akutläkarna för att identifiera fler patienter som kan komma till oss direkt från akuten.
– Vi kan också hjälpa till med snabbare utskrivningar på avdelningarna så att patienten slipper ligga inne en extra dag.
– Vi har glada och tacksamma patienter, och tid att sätta oss in i deras situation. Patienten är nöjd när de får en bokad tid med sig hem.
Strukturerat vårdflöde a och o för den elektiva vården
Birgitta Sandholm, vårdenhetschef, har haft ansvaret för att organisera och leda EKK, elektiv kirurgisk kortvårdsenhet, under hösten.
– Jag fick i uppgift att organisera och öppna EKK i syfte att skilja på akut och elektiv vård – något jag jobbat för länge. Vården av akuta patienter gör att vårdflödet för de elektiva patienterna störs, vilket kan innebära att patienten inte kommer in i tid till planerad operation.
Innan man öppnade enheten gjordes ett grundläggande arbete då alla sektioners vårdprogram, omvårdnadsrutiner och utskrivningskriterier sågs över. Man tittade även på vilka tider patienterna skulle komma. Allt för att skapa struktur för välfungerande flöden – göra rätt saker i rätt tid.
– Vi såg till exempel att patienterna är här måndag till fredag, vilket betyder att vi inte behöver vårdplatserna på helgerna.
– Det är viktigt att få i gång flödena ordentligt för att operera bort alla köer. Om de första patienterna kommer i tid och operationerna startar i tid så blir hela dagen bra.
Men det krävs att patienten är färdig för operation. Det innebär att information, prover och medicinering ska vara klara när patienten kommer till EKK.
Den elektiva kirurgin kan handla om åkommor som nedre tarmoperationer, bråck, överviktsoperationer och galla, där de flesta går hem samma kväll eller morgonen därpå.
– Min filosofi är att patienter ska vara hemma, så en av framgångarna på EKK är att när utskrivningskriterierna är klara, närsomhelst på dygnet, så kan patienten gå hem. Det handlar mycket om information. När man som läkare säger att ”du får gå hem efter operationen när du mår bra”, så gör patienten det.
När det är strukturerat vet alla precis vad de ska göra, vilket gynnar vårdflödet och leder till att man kan ta emot fler patienter, berättar Birgitta.
– Den här avdelningen har krävt mindre än hälften av ordinarie personal. Personalen har jobbat på andra avdelningarna de delar av dagen när de inte behövts här. Jag tror att en stor vinning för Sös skulle vara en stor elektiv enhet för att frigöra tid från akutsjukvården.
– Det har verkligen varit jätteroligt på EKK när allting har funkat, när flödet funkar. Det är så många patienter som har väntat länge under pandemin – de är så tacksamma och glada när de får sin operation.
Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
