På intensivvårdsavdelningen (iva) vårdas det svårast sjuka patienterna och enligt studier drabbas mer än hälften av psykiska, fysiska eller kognitiva besvär efteråt. Och en stor andel av dem riskerar att utveckla posttraumatisk stressymptom.
– De patienter som vårdas på iva har ofta upplevelser som kan vara svåra för dem att prata om och bearbeta. Och det i sin tur kan hindra dem att återgå till en vardag och ett normalt liv. Ett närmare samarbete mellan vårdavdelningarna kring vanliga problem skulle kunna förbättra förutsättningarna för rehabilitering, säger Angelica Enqvist, biträdande universitets- och specialistsjuksköterska på iva, Södersjukhuset.
Hon har därför initierat en ny metod för att fånga upp riskpatienter i tidigt skede, och sedan några månader tillbaka screenas alla patienter innan de lämnar iva. Det görs med hjälp av ett speciellt screeninginstrument med frågor om patientens psykiska och fysiska mående. De som uppnår en viss poäng i screeningen följs upp några dagar efter utskrivning från iva.
Riskerar att missa patienter
Enligt Svenska intensivvårdsregistret (SIR) ska de som behandlats på iva i minst 72 timmar kallas till ett uppföljande besök några månader efter utskrivning. Med det systemet riskerar man att missa många patienter.
– I vår statistik ser vi att ungefär hälften av de patienter som visar sig vara i behov av tidig uppföljning har en vårdtid på under 72 timmar. Det innebär att de inte skulle ha kallats till uppföljning enligt SIR:s rekommendationer. Måendet hänger alltså inte alltid ihop med hur länge man vårdats på iva, säger Angelica.
Att skrivas ut från en intensivvårdsavdelning och flyttas till en vårdavdelning är ofta förknippat med en risk och det är vanligt att patienten känner oro.
– Som patient på iva är man övervakad och uppkopplad till maskiner dygnet runt. Den svåra sjukdomen och den medicinska behandlingen kan ge hallucinationer och hemska mardrömmar. Men många patienter förstår inte att det är vanligt och tror att det är något fel på dem. Om vi får möjlighet att prata om minnen, tankar, oro och ångest tidigt så blir återhämtningen förhoppningsvis snabbare, säger Angelica.
Ger effekt på ekonomin
En vårdplats på iva beräknas kosta omkring 50 000 kronor per dygn. Genom tidig uppföljning kan problem identifieras i god tid och insatser kan sättas in, vilket även ger effekt på sjukhusets ekonomi och för samhället i stort.
– Om vi kan underlätta för patienten att återgå till sitt normala liv, så minskar vi förhoppningsvis antalet återinläggningar och kan använda de resurserna till annat.
Under hösten ska projektet utvärderas och förhoppningen är att det sedan ska bli en integrerad del av arbetssättet. Följsamheten hos personalen på iva till screeningen är just nu 80 procent, en förbättring från 50 procent i början av projektet. Utifrån screeningen är det ungefär fem patienter i veckan som inkluderats till den tidiga uppföljningen och följs upp på vårdavdelningen.
– Jag vet att förändring tar tid och jag tror att vi kommer att nå i stort sett 100 procents följsamhet när alla inser fördelarna, säger Angelica.
Om projektet med förbättrad återhämtning för intensivvårdspatienter:
Projektet består av två delar, dels införandet av riskscreening vid utskrivning från iva,dels uppföljning av en så kallad LOTS-sjuksköterska (intensivvårdssjuksköterska). LOTS-sjuksköterskan följer upp de identifierade patienterna några dagar efter de lämnat iva. På vårdavdelningen undersöks patientens mående med hjälp av en strukturerad checklista. Patienten får möjlighet att ställa frågor om iva-tiden och därefter görs en plan för vidare vård tillsammans med vårdavdelningen och patienten.
Syftet med tidig uppföljning:
- Bidrar till personcentrerad vård och skapar delaktighet.
- Säkrare och bättre vård för patienterna när gapet mellan vårdnivåerna minskas.
- Kunskapsöverföring och ökat samarbete mellan intensivvårdsavdelningar och vårdavdelningar.
- Mål: snabbare återhämtning, minskade återinskrivningar till iva, kortare vårdtider och minskade totala samhällskostnader.
