Kunskapscentret bildades 2018 och här arbetar Anna Castel, forsknings- och astma- och allergisjuksköterska, Caroline Nilsson, barnallergiläkare, Anna Nopp, forskare och Agneta Jansson Roth, barndietist.
– Ungefär 17 procent uppfattar att de själva eller deras barn har en matallergi. Men när man undersöker detta med provokation i en kontrollerad vårdmiljö, så är det en till tre procent som är matallergiska, säger Caroline Nilsson.
Detta är matallergi
Den som är allergisk tål inte vissa proteiner som finns i livsmedel (eller i andra ämnen som ger allergi, som pollen och pälsdjur). Reaktionerna vid matallergi kan vara allt från klåda i halsen, , till en livshotande allergisk reaktion av jordnötter. För att definieras som allergisk krävs både allergiska symtom och att personen har allergiantikroppar mot samma allergen som ger symtom.
Små barn med matallergi är oftast allergiska mot protein i mjölk (som inte är samma sak som laktosintolerans), ägg eller jordnötter. De flesta av barnen växer ifrån sina matallergier. Men om barnet fortfarande har kvar sin matallergi i skolåldern, är det troligt att allergin kommer finnas kvar länge och kan vara allvarlig.
Långsam toleransträning
För att förhindra utveckling av matallergier visar nya studier, bland annat från England, Norge och Sverige, att tidig introduktion av allergiframkallande livsmedel som till exempel jordnötter och ägg minskar risken att utveckla matallergier.
För redan matallergiska barn är rekommendationen att undvika de livsmedel som barnet är allergisk mot. Men nya studier har visat att matallergi kan behandlas med att långsamt och försiktig vänja kroppen vid det allergiutlösande livsmedlet. Kunskapscentrum för matallergi barn har utvecklat en ny behandlingsmetod kallad ”långsam toleransträning”. Metoden innebär att barn med mjölk- eller äggallergi får små mängder av allergenet i bakad form, exempelvis i en sockerkaka eftersom denna form ofta tolereras bättre än färska produkter. Målet är att gradvis öka toleransen mot allergenet.
– I dag vet vi att vi kan påverka immunsystemet genom att träna upp det, säger Anna Nopp.
Samarbetar med primärvården
Kunskapscentret samarbetar med vårdcentraler, barn- och ungdomsmottagningar och barnavårdscentraler i Stockholm och anordnar utbildningar för att öka kunskapen om matallergi.
– Matallergi är svårt att diagnosticera och en överdiagnostik är vanlig, säger Caroline Nilsson.
Detta kan bero på att barn kan ha antikroppar utan att vara allergiska eller att screeningtester feltolkas. För barnen och deras familjer påverkas livskvaliteten negativt om de får en felaktig diagnos.
– Hos föräldrarna kan det skapa en rädsla som gör att de plockar bort mat som inte behöver tas bort, säger Agneta Jansson Roth.
Genom utbildning och stöd till både barn och föräldrar får familjen lära sig att leva med diagnosen och får en ökad livskvalitet.
– Vi välkomnar föräldrar som vill lära sig mer till vår utbildning den 22 oktober. Det går bra att delta digitalt eller på plats, avslutar Anna Castel.
Utbildning för föräldrar till förskolebarn med matallergi
Kunskapscentrum matallergi barns uppdrag
Kunskapscentrum matallergi barn har tre huvudsakliga uppdrag:
- Översyn av vårdprogram för att säkerställa att riktlinjerna för behandling och hantering av matallergi är uppdaterade och baserade på den senaste forskningen.
- Höja kompetensen inom vården genom regelbundna utbildningar för vårdpersonal, särskilt inom primärvården.
- Utveckla och erbjuda egenvårdsutbildning för barn med matallergi och deras familjer, för att de bättre ska förstå och hantera allergier i vardagen.
På bilden stående från vänster Anna Nopp, Anna Castel, sittande Agneta Jansson Roth, Caroline Nilsson (Fotogruppen Sös).
