På kardiologen vårdas cirka 900 patienter om året med hjärtsvikt. Vårdtiden är som regel tre till fyra dagar. När patienten lämnar sjukhuset är behovet av vård och omsorg ofta fortfarande stort. Många är äldre med flera sjukdomar.
Två dagar i veckan ringer därför sjuksköterskorna Jane Lindgren och Helene Tulldahl upp patienter som varit inneliggande på kardiologen för att följa upp hur de mår och hur de uppfattar den information de fått på avdelningen.
– Vi pratar inte bara om hjärtsvikten utan tar ett helhetsperspektiv. Vi hjälper till om patienten behöver remiss för rehab-träning, hjälp med läkemedel eller kontakt med vårdcentralen eller avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) säger Helene Tulldahl och fortsätter.
– Det här sådant som personalen på avdelningen inte alltid hinner när patienten är inskriven här. Det är också ofta svårt för patienten att ta till sig informationen i det akuta sjukdomstillståndet. Frågorna kommer när man är hemma igen.
Kontakt med över 130 patienter
Sedan projektet startade i mars 2022 har sjuksköterskorna inom projektet haft kontakt med 136 patienter. En del kontaktas en gång i halvåret, andra en gång i veckan utifrån hur de mår. Ibland har de kontakt med anhöriga. Vid behov konsulteras specialistläkare.
Under hösten 2023 har detta projekt fått del av statliga arbetsmiljöpengar via kvalitets- och patientsäkerhetsavdelningens projekt distanssjuksköterska. Stödet har bland annat använts för att göra iordning ett eget samtalsrum där de också kan genomföra videosamtal med de patienter som har förutsättning att klara av det.
– Med videosamtal kan vi se patienten och till exempel be att hen klämmer på benen om vi misstänker att det är vätska i dem, exemplifierar Malin Olbers.
Hjärtsvikt i de flesta fall är en kronisk sjukdom
Det kan vara svårt för patienten att helt på egen hand bedöma sitt hälsotillstånd.
– Många förstår inte att hjärtsvikt i de flesta fall är en kronisk sjukdom som de måste medicinera för livslångt och att de ofta blir sämre. Vi fokuserar på att de ska kunna leva ett så bra liv som möjligt trots sin hjärtsvikt, säger Helene Tulldahl.
I samtalen guidar sjuksköterskorna patienten och ger egenvårdstips.
– Läkemedlen kan göra att man blir törstig. Jag kan tipsa om att de kan suga på en citron eller isbit för att stimulera salivavsöndringen. Om det är svårt att sova kanske man behöver höja huvudändan på sängen. Vi remitterar också till hemrehab om patienten behöver hjälpmedel som elryggstöd till sängen eller en förhöjd toalettsits. Det är saker som kan göra vardagen enklare, säger Helene Tulldahl
Att orka mindre eller att det är tungt att andas behöver inte bara bero på hög ålder, utan kan vara hjärtsvikt. En viktuppgång kan bero på för mycket vätska och det kan vara ett tecken på att hjärtat inte mår bra.
Målet att kunna hantera sin hjärtsvikt i tid
– Målet är att patienten ska kunna hantera sin hjärtsvikt i tid. Patienterna behöver också lära sig när de ska söka vård och att söka på rätt vårdnivå. Då kan det räcka att komma in till den dagvård vi har på Södersjukhuset eller att med hjälp av ASIH-vården kunna stanna kvar hemma för att slippa åka till akuten. Många patienter tycker att det är jobbigt att vara där, säger Malin Olbers.
Projektet har varit framgångsrikt i att minska de akuta återinläggningarna. Allra viktigast är förstås stödet till patienterna.
– Många som vi har kontakt med säger att det är en trygghet att vi hör av oss och frågar hur de mår. Att någon bryr sig, säger Helene Tulldahl.
Foto: Johan Adelgren, Fotogruppen Sös
