Det senaste ett och ett halvt året har varit allt utom ”business as usual” för sjukvården. Men kanske det varit lite extra uppochnervänt för IVA på Södersjukhuset. Knappt hade pandemin kommit, så skulle man inte bara öka vårdkapaciteten med flera hundra procent – man skulle även flytta till nya lokaler.
Men, med det gradvis minskade inflödet av covidpatienter i behov av intensivvård fick IVA 31 augusti flytta tillbaka till sina gamla lokaler. Vi har pratat med några av medarbetarna på IVA för att höra hur tankarna gått under den här resan – och hur det känns att vara tillbaka igen.
När du tittar tillbaka – minns du känslan när det beslutades om flytten och den massiva uppskalningen av IVA-platser?
– Jag minns att vi alla var väldigt fokuserade, ’nu löser vi det här och får det att funka’. Vi arbetade väldigt hårt med att få fram grejer, vi letade i källaren och olika förråd och samtidigt arbetade vi med få till riktlinjer kring hur vi skulle arbeta. Efter ett tag kändes det som att det aldrig tog slut, det bara ökade hela tiden. Jag minns det som väldigt jobbigt när jag såg patienterna och mina kollegor i skyddsutrustning inne på operationslokalerna och det ändå inte riktigt räckte till, berättar Karin Berggren, verksamhetsutvecklare.
– Jag var ledig det första dygnet efter flytten, och tror inte att jag förstod vidden av det förrän jag kom till mitt första arbetspass och såg kaoset överallt. Jag skulle vara koordinator den natten och kände att detta kommer jag aldrig att reda upp, säger Linda Nymark, intensivvårdssjuksköterska.
Ni flyttade till större lokaler för att kunna ta emot fler patienter. Hur har det varit att bedriva intensivvård i operationssal istället för era vanliga lokaler?
– Att bedriva intensivvård i operationssalar är inte optimalt. Lokalerna saknade mycket av det som vi är vana att ha runt våra patienter, som respiratorer, infusionspumpar och övervakningsutrustning. Avsaknad av vatten och sköljrum i operationssalarna har också varit en utmaning. Jag har, som jag sagt tidigare, fantastiska medarbetare och de är dessutom väldigt kreativa som utformade operationssalarna så det blev möjligt att bedriva vård där, menar vårdchef Thorleif Rosander.
Hade du trott i april 2020 att ni skulle behöva vara kvar i era temporära lokaler i närmare ett och ett halvt år?
– I april 2020 trodde jag att vi skulle få flytta tillbaka hem efter sommaren. Men när det inte blev av så var jag inställd på att vi kommer att få vara kvar här för all framtid, berättar Linda Nymark.
I samband med flytten tillbaka öppnades ytterligare fyra IVA-platser upp. Hur kommer det sig?
– Vi var innan pandemin kort med IVA-platser på Södersjukhuset med en hög beläggningsgrad. Vi kommer även med stor sannolikhet fortsätta att vårda covidpatienter under en lång tid framöver vilket innebär att det finns ett behov av fler IVA-platser. Därför öppnade vi upp en modul till när vi flyttade tillbaka. Totalt på Södersjukhuset (IVA och MIVA) så finns nu 20-22 intensivvårdsplatser, säger Thorleif Rosander.
31 augusti: "Sista morgonmötet på plan 2 för Iva- Nu går flyttlasset tillbaka till Plan 4!" Foto: ANE/IVA:s Instagramkonto Difficult Airways
Nu när ni är tillbaka i era gamla lokaler – hur känns det?
– Det känns skönt, men man inser att våra lokaler är ganska trånga. Vi har många nya medarbetare som aldrig jobbat i de gamla lokalerna, så för dem är det nog förvirrande, berättar undersköterskan Ellinor Lindström.
– En av mina medarbetare förklarade att det var som att komma hem till mormor med virkade dukar. Översätter man detta så är det nog så att det är mysigt, tryggt och gemytligt att komma tillbaka till våra ordinarie lokaler. Men också gammalt, trångt och svårjobbat mot det vi har lämnat, avslutar Thorleif Rosander.
Foto, toppbild: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Södersjukhuset. Fr.v. ser vi Karin Berggren, Linda Nymark, Thorleif Rosander och Ellinor Lindström
