Bakom studien som publicerades i Diabetes Care i lördags står Robin Hofmann på kardiologen och Thomas Nyström på internmedicin vid Södersjukhuset, båda forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS).
Varje år drabbas cirka 25 000 personer av hjärtinfarkt i Sverige, varav lite mindre än 1000 får vård på Södersjukhuset. I decennier behandlade vården alla patienter med misstänkt hjärtinfarkt frikostigt med syrgas, oavsett patienternas syresättning i blodet. För cirka tio år sedan började den rutinmässiga syrgasbehandlingen ifrågasättas. Kunde det till och med bli för mycket syrgas i blodet? En för hög syrehalt i blodet kan leda till försämrad hjärtfunktion genom kärlsammandragning och bildning av aggressiva syreradikaler. Något som direkt kan skada hjärtmuskeln och utlösa rytmstörningar.
DETO2X-AMI-studien ändrade behandlingen för de med normal syresättning
För att undersöka om det rutinmässiga användandet av syrgasbehandling behövde ändras ledde Robin Hofmann en stor klinisk studie från Södersjukhuset med 35 deltagande sjukhus från hela landet. Studien fick namnet DETO2X-AMI. 6629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt fick den rutinmässiga syrgasbehandlingen för att se om den hade positiva effekter på överlevanden. Studieresultaten visade varken nytta eller risk med syrgasbehandling. Och följden blev att rutinmässig syrgasbehandling togs bort från nationella och internationella behandlingsrekommendationer vid hjärtinfarkt. Så att patienter med normal syresättning i blodet (90-100 procent) inte skulle få extra syrgas.
Robin Hofmann. Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös
Nu har effekten för riskgruppen ”Individer med diabetes” undersökts
Av de 25 000 patienter som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år har hela 25 procent känd diabetes.
Det finns också något som kallas för diabeteshjärta. Med det menar vården de typiska förändringarna i hjärtats utseende och funktion som patienter med diabetes över tid kan få. Förändringar som kan leda till sämre hjärtfunktion. Några exempel är förträngningar i de stora hjärtkärlen som, genom att begränsa blodflödet, gör så att en mindre mängd syrerikt blod kan levereras till hjärtmuskeln. Det handlar också om så kallade tysta hjärtinfarkter, småkärlsjuka i hjärtats mindre kärl men även sämre anpassningsförmåga hos hjärtat vid stress.
- Teoretisk sett kan man därför tänka att diabetespatienter skulle kunna ha större nytta av syrgasbehandling vid hjärtinfarkt än andra friskare grupper. Å andra sidan så drivs komplikationer hos personer med diabetes av ett tillstånd som kallas oxidativ stress, en slags konstant stressreaktion hos kroppens celler, vilket kan försämras ytterligare av höga syrgashalter i blodet, förklarar Robin Hofmann.
Riktlinjerna ska gälla även individer med diabetes
Så för att få veta vilken som är störst, nyttan eller risken, med rutinmässig syrgasbehandling vid hjärtinfarkt för personer med diabetes, gjordes nya analyser inom studien DETO2X-AMI. Av de 6629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt som ingick i huvudstudien valde forskarna ut 5010 patienter där hjärtinfarkt efteråt hade konstaterats och där patienterna hade normal syresättning vid ankomst till sjukhus. 4000 av dessa hade inte diabetes medan drygt 1000 hade diabetes. När forskarna jämförde de bägge gruppernas utfall hittade de ingen effekt, varken fördel eller nackdel, av syrgasbehandling vid hjärtinfarkt för personer med diabetes. Precis som i huvudstudien DETO2X-AMI.
- De nya resultaten bekräftar gällande riktlinjer, dvs rutinmässig syrgasbehandling tillför inte någon nytta för riskpopulationen med diabetes och bör därför inte ges till dem heller, säger Robin Hofmann.
Individer med diabetes klarar hjärtinfarkt sämre än andra – nya läkemedel på gång
Däremot såg forskarna att personer med diabetes i dubbelt så hög grad dog av en hjärtinfarkt, jämfört med patienterna som inte hade diabetes.
- Här måste sjukvården bli ännu bättre. De nya diabetesläkemedlen som nu kommit är både säkrare, och effektivare på att sänka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom (inklusive insjuknande i hjärtinfarkt). Det ger oss hopp om att se bättre resultat för personer med diabetes framöver, avslutar Robin Hofmann.
Vill du veta mer?
Studien har presenterats på den Europeiska kardiologkongressen, ESC, som nu pågår i Paris.
Läs den vetenskapliga artikeln i Diabetes Care: https://care.diabetesjournals.org/lookup/doi/10.2337/DC19-0590
Läs mer om DETO2X-Ami: http://www.hjartstoppscentrum.se/forskning/deto2x/
Robin Hofmann är biträdande överläkare på verksamhetsområde Kardiologi på Södersjukhuset och forskare på Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). Ansvarig för studien och den som ledde den tidigare studien DETO2X-AMI.
Studien har gjorts i samarbete med Thomas Nyström som är överläkare på verksamhetsområde Internmedicin på Södersjukhuset ochprofessor i internmedicin med inriktning mot diabetes, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS).
Robin Hofmann med syrgasmask i ambulans – Foto: Marcus Ericsson
