Hur påverkar klimatförändringarna vår hälsa och varför påverkas barn särskilt?
– Klimatförändringarna påverkar allas vår hälsa på många olika sätt, det kan till exempel vara direkta effekter av extremväder, såsom exempelvis värmeböljor, översvämningar, orkaner och torka. Det leder också till en ökad spridning av infektionssjukdomar och ökad risk för påverkad mat och vatten, osäkerhet och påverkan på luftkvaliteten. Barn är en av de mest sårbara grupperna på grund av deras fysiologiska, utvecklingsmässiga och sociala sårbarhet.
Tobias Alfvén medverkade under ett seminarium i Almedalen 26 juni och berättade om sin forskning på barn och klimatförändringar.
På vilket sätt märks effekter av klimatförändringarna på barns hälsa i Sverige?
– Vi ser redan effekter av klimatförändringarna på barns hälsa i Sverige, bland annat genom att vi har längre pollensäsonger och fått ökad geografisk spridning av fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE. Svenska forskare har också kopplat exponeringar för luftföroreningar till sämre lunghälsa hos barn och unga. Många barn och ungdomar upplever ökande oro och ångest kopplad till klimatförändringar. Denna "klimatångest" kan leda till psykiska problem som stress, depression och känslor av hopplöshet.
Vad visar forskningen? Hur ser det ut över tid och hur dramatiska är förändringarna?
– De förändringar vi hittills sett är relativt små jämfört med vad vi kommer att drabbas av de kommande decennierna om vi inte tar krafttag mot klimatförändringarna. Exempelvis har pollensäsongerna i södra Sverige förlängts med omkring två månader de senaste 50 åren, och förekomsten av TBE har ökat med omkring tio procent de senaste tio åren.
Hur kan vi minska risken för att våra barn blir sjuka på grund av klimatförändringarna?
– Det viktigaste är att vi gemensamt minskar klimatförändringarna, att vi skyndar på utfasningen av fossila bränslen och på så vis minskar hastigheten i klimatförändringarna, och till slut lyckas bromsa eller till och med vända kurvorna. VI måste arbeta för lägre halter av luftföroreningar, särskilt där människor bor och lever. Forskning visar att i städer där man lyckats minska luftföroreningar har det positiva hälsoeffekter, exempelvis förbättrad lunghälsa och minskad förekomst av astma hos barn. Detta har studerats även i Stockholm.
– Men vi måste också förbereda oss på ett förändrat klimat och bygga motståndskraftiga samhällen och hälso- och sjukvårdssystem.
Hur påverkar klimatförändringarna arbetet för er som arbetar inom hälso- och sjukvården?
– Det är viktigt att vi är förbereda på ett varmare klimat och mer extremväder. På akuten där jag arbetar har vi förberett med luftkonditionering och fläktar på ett bättre sätt än tidigare. Och vi måste vara beredda på ett alltmer föränderligt väder, så att vi inte blir alltför överraskade när extremväder slår till, rätt förberedda kan vi hantera det bättre.
Den 26 juni deltog Tobias Alfvén på ett seminarium i Almedalen på temat "Barns hälsa och klimatet". Det arrangerades av Barnläkarföreningen och Astma och allergiförbundet. Seminariet finns att se på Barnläkarföreningens och Läkarförbundets facebooksidor.
Foto: Johan Adelgren, Fotogruppen, Södersjukhuset.
