Studien presenterades av Robin Hofmann den 1 september på Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London och har också simultant publicerats i European Heart Journal - Cardiovascular Pharmacotherapy-
Katarina berätta varför ni har velat undersöka detta?
– Beta-blockerare beskrivs i litteraturen som ett läkemedel som eventuellt riskerar att ge en hel del biverkningar, till exempel depression/ångest, sömnstörning, orkeslöshet och sexuell dysfunktion. Det finns teorier om att rädslan för biverkningar har gjort att patienter självmant slutat att ta läkemedlet. Samtidigt skulle man kunna tänka sig att beta-blockerare kan ha en gynnsam effekt genom att de ger lugnare puls och mindre adrenalinpåslag.
– Det är av yttersta vikt att försöka utvärdera beta-blockerares potentiellt negativa sidor för att få en helhetsbild av risk-nytto-effekten. Detta för att bättre kunna värdera hur vi i framtiden ska rekommendera beta-blockerare till patienter. Eftersom dessa biverkningar potentiellt skulle kunna påverka patienters livskvalitet och välbefinnande ville vi göra en substudie för att bättre kunna värdera den risken.
Vad har ni fått för resultat?
– Resultatet har inte visat någon koppling på att beta-blockerare skulle övergripande påverka patienters livskvalitet eller välbefinnande.
Är det ett väntat eller förvånande resultat?
– Tidigare observationella studier visade olika oönskade effekter avbetablockerare gällande livskvalitet men fynden var osäkra. Det här är den första randomiserade studien som visar att det inte finns någon ökad risk för påverkan på livskvalitet.
Huvudstudien visade ju på att beta-blockerare inte har effekt på det sätt man kanske tidigare trott, så hur kommer dessa två studier att påverka användningen av beta-blockerare?
– Resultaten av våra två studier gör att man kan ifrågasätta om denna patientgrupp rutinmässigt ska sättas in på beta-blockerare framöver. Men om patienter av någon anledning behöver ha läkemedlet eller redan står på det sedan tidigare behöver man inte oroa sig för att läkemedlet påverkar patienternas livskvalitetnegativt .
Kort om studien
Studien genomfördes med Södersjukhuset och Uppsala i spetsen, där Södersjukhuset stod för det allra störta patientunderlaget. Sammanlagt har drygt 4000 patienter svarat på enkäter som syftar till att utvärdera just livskvalitet. Utöver detta så har 8 center i Sverige samlat in ytterligare mer specifika enkäter på ca 800 patienter för att utvärdera välbefinnande, men även depression, ångest och sexuell dysfunktion. Resultaten av alla enkäter är idag inte helt färdiga.
