Många människor är nog medvetna om att klimatförändringarna påverkar människors hälsa i andra länder där till exempel torka och översvämningar blir allt vanligare. Att klimatförändringarna redan nu påverkar hälsan även i Sverige är det nog inte lika många som vet tror Sofia Tägtström.
– Klimatförändringarna påverkar allas hälsa, men barn är extra känsliga, eftersom deras kroppar är mer sårbara än vuxnas. Många barn och ungdomar är också oroliga för framtiden och det påverkar deras psykiska hälsa, säger hon.
En av de frågor som barnläkare är oroliga för är hur luftföroreningar påverkar barns hälsa. Detta har studerats i många år på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset inom ramen för det så kallade BAMSE-projektet, där både barnläkarna och forskarna Erik Melén och Susanna Klevebro som också har undertecknat artikeln, bedriver sin forskning. Studier visar att luftföroreningar i närmiljön påverkar barns hälsa negativt.
– Men vi ser också att lokala förbättringar ger positiva effekter på hälsan. Minskar luftföroreningarna vid trafikerade vägar så förbättras barnens lungfunktion, säger Sofia Tägtström.
Hälsokonsekvenserna behöver diskuteras mer
2023 hade FN:s årliga klimattoppmöte för första gången en temadag med särskilt fokus på klimatets hälsoeffekter. Sofia Tägtström tycker dock att frågan inte diskuteras tillräckligt mycket i Sverige, vare sig bland allmänhet, media, politiker eller myndigheter.
– Vi läkare har ett ansvar att förmedla den kunskap vi har om hur kroppen fungerar och den vetenskapliga forskningen som finns kring hälsokonsekvenserna av klimatförändringarna. Klimatet förändras och det kommer att påverka hälsan för människor även i Sverige, säger hon.
Utöver luftföroreningarna lyfter Sofia Tägtström att vi redan idag kan se flera fall av fästingburna sjukdomar som TBE och att fästingarna också finns längre norrut än tidigare. På sikt kan det komma fler vektorburna infektioner till exempel med myggor som bär med sig nya sjukdomar som West Nile Virus. Ett annat exempel är att pollensäsongerna blir längre och mer intensiva.
– Vi ser från andra länder att när medeltemperaturen ökar kan de komma in nya växter som är mer aggressiva och ger upphov till nya allergier, säger Sara Tägtström.
Hon är glad över den positiva respons och stödet deras artikel har fått från bland annat andra barnläkare i Sverige och hoppas att Barnläkarföreningen kan fortsätta att förmedla kunskap i frågan.
– Vi behöver göra de förändringar som krävs för klimatet för att värna våra barns hälsa.
Kort om BAMSE
BAMSE står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi. Projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4 000 barn födda 1994–1996. BAMSE har gett värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.
Foto: Johan Adelgren, Fotogruppen Sös
