Fakta organdonation/transplantation
Transplantation av organ och vävnader är en livräddande behandling för många svårt sjuka människor. I andra fall kan transplantation ge avsevärt förbättrad hälsa och högre livskvalitet. För att en transplantation ska bli möjlig måste människor vara positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Åtta av tio svenskar är positivt inställda till organ- och vävnadsdonation, men bara två av tio är anmälda till donationsregistret. Behovet av organ och vävnader är större än tillgången, och varje år avlider 30–50 personer i väntan på organtransplantation.
I Sverige transplanteras drygt 800 organ och 1 300 vävnader per år. De organ som kan doneras och transplanteras i Sverige är njure, lever, lunga, hjärta, bukspottkörtel och tunntarm. Njurar, och i enstaka fall del av lever, kan transplanteras både från avlidna och levande donatorer.
De vävnader som tas tillvara är framför allt hud, hjärtklaffar, benvävnad och hornhinnor. En hornhinna från en avliden person kan förbättra synen för upp till fem personer. Det råder brist på hjärtklaffar till små barn.
Donationsprocesser
I Sverige är man enlig lag död när hjärnans samtliga funktioner, totalt och oåterkalleligen har upphört (Lagen om kriterier för bestämmande av människansdöd, 1987:269).
Det finns sedan något år tillbaka 2 olika donationsprocesser i Sverige, en kallas DBD och den andra DCD.
När de medicinska insatserna på intensivvårdsavdelningen ej längre gagnar den patient vi vårdar tas ett brytpunktsbeslut, helt oberoende av donation eller ej. Den döende patienten går istället mot palliation. Om intensivvården uppmärksammat att patienten kan bli en möjlig donator, och det finns en positiv inställning till donation hos patienten, kan donationsprocessen inledas.
Vid en DBD-process (Donation after Brain Death) avlider patienten i en total hjärninfarkt medan kroppen syresätts i respirator.
Vid en DCD-process (Donation after Circulatory Death) avlider patienten i ett cirkulationsstillestånd efter att den livsuppehållande behandlingen satts ut. Den totala hjärninfarkten uppstår då pga den upphörda cirkulationen till hjärnan.
Lagändring
Den 1/7 2022 trädde en lagändring i kraft med syftet att möjliggöra för vården att kunna utföra fler organdonationer med förhoppning om att kunna rädda fler liv genom transplantation. Den nya lagstiftningen bygger på professionens och andra experters kunskap och klargör för intensivvården vad man får och inte får göra i de fall vi identifierat en möjlig donator. För er som vill läsa mer om lagändringen : Lagändring kan möjliggöra fler organdonationer - Socialstyrelsen
SÖS Donationsutskott
På SÖS finns ett donationsutskott som leds av ordförande Anette Grip. Utskottet ska hålla ihop donationsverksamheten på SÖS. I utskottet medverkar ansvarig donationsansvarig läkare och sjuksköterska på MIVA och IVA, neurolog , läkare från akuten, samt sjuksköterskor från operation och anestesin. Detta samarbete mellan olika kliniker tros kunna bli en stor hjälp i att göra donationsarbetet mer SÖS-övergripande.
Donationsregistret
Har du och dina anhöriga tagit ställning till donation? Gå annars gärna in och registrera er vilja på donationsregistret.
