Studien har väckt stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt varför då?
– Sedan 1980-talet har närmast alla patienter som drabbas av en hjärtinfarkt rutinmässigt behandlats med betablockerare, bara i Sverige handlar det om över 20 000 patienter om året. När betablockerare etablerades för drygt 40 år sedan såg behandlingen vid hjärtinfarkt helt annorlunda ut. Vi gjorde inte kranskärlsbehandling eller gav blodförtunnande på samma sätt som i dag vilket då ofta innebar stora hjärtinfarkter. Det studien visar är att betablockerare idag inte behövs för patienter som drabbas av en mindre hjärtinfarkt med bibehållen vänsterkammarfunktion, säger Robin Hofmann.
Vad innebär det för framtida behandling och för patienterna?
– Det innebär att vi sannolikt behöver se över riktlinjer och kan framgent avstå från att sätta in betablockerare rutinmässigt. Färre mediciner total ökar patienternas följsamhet till förskrivna, effektiva mediciner. Betablockerare kan också ha vissa oönskade effekter som kan vara till nackdel för patienten, till exempel sänker de blodtrycket och puls. Detta riskerar att försvåra rehabiliteringen eftersom det kan bli jobbigare att vara fysisk aktivt. Möjligtvis kan även livskvalitet och välbefinnandet påverkas, något min kollega Katarina Mars undersöker vidare i en substudie på över 800 individer. Eftersom hjärtinfarkt drabbar väldigt många patienter i hela världen innebär det också hälsoekonomiska vinster att minska läkemedelskostnaderna.
Katarina Mars leder en substudie som undersöker hur betablockerare påverkar livskvalitet och välbefinnande.
Hur har studien genomförts och hur har Södersjukhuset medverkat?
– Vi har genomfört en randomiserad klinisk studie under sju år med 5 020 patienter från tre länder (Sverige, Estland och Nya Zeeland). Under ledning av Katarina Mars bidrog Södersjukhuset med 745 patienter, i särklass flest av alla deltagande sjukhus. Det har varit ett fantastiskt teamarbete på kardiologen där många har varit delaktiga i att hitta och följa upp de patienter som medverkat.
Hur känns det att studien fått så stor uppmärksamhet?
– Det är fantastiskt roligt för oss och alla som har bidragit. Den här studien kommer att göra skillnad. Precis lika viktigt som att undersöka nya behandlingar är det att undersöka om gamla behandlingar fortfarande ger effekt.
Kort fakta om studien
REDUCE-AMI studien undersökte rutinmässig användning av betablockerare efter hjärtinfarkt med bibehållen vänsterkammarfunktion. Projektet har letts av forskare vid Karolinska Institutet, Lunds och Uppsala universitet.
5020 patienter vid 45 sjukhus i Sverige, Estland och Nya Zeeland som drabbats av en liten hjärtinfarkt lottades att antingen få eller inte få betablockare vid utskrivning.
Studien började i september 2017 och patienterna följdes upp till november 2023. När studien avslutades hade 7,9 procent av dem som fått betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt, att jämföra med 8,3 procent av dem som inte hade fått betablockerare.
Här finns studien (https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2401479).
