Hoppa till huvudinnehållet

SAVE-studien på Södersjukhuset

SAVE-studien är en stor studie som pågår på ett flertal förlossningskliniker i Sverige, bland dem BB Sös. Studien vill undersöka om nyfödda som behöver hjälp att komma igång med andningen påverkas positivt om man väntar 3–5 minuter med att klippa av navelsträngen.

Bakgrund

I Sverige behöver ungefär vart 10:e barn hjälp med att komma i gång med normal andning efter förlossningen. Om barnet föds med otillräcklig andning eller helt utan livstecken klipper man idag omgående av navelsträngen och flyttar barnet till en plats där man kan ge konstgjord andning/ventilation och andra åtgärder för att hjälpa barnet att återhämta sig. Detta kallas neonatal HLR (hjärt-lung-räddning).

Flera tidigare studier har visat att om man bevarar navelsträngen intakt 3–5 minuter efter att barnet fötts, så kan en stor del av den blodvolym som är kvar i moderkakan överföras till det nyfödda barnet.

Om SAVE-studien

SAVE är en förkortning för Sen Avnavling vid behov av Ventilation. Teorin för SAVE-studien är att barn som har jobbigt att komma i gång med en spontan andning kan ha nytta av och tillgodogöra sig detta extra syre och näring om man lämnar navelsträngen intakt trots påbörjad HLR,  jämfört med att klippa av navelsträngen innan neonatal HLR påbörjas och barnet flyttas.

I SAVE-studien vill vi undersöka om vi kan påverka det nyfödda barnet positivt om vi låter navelsträngen vara intakt i minst 3 minuter även under pågående neonatal HLR, jämfört med att som på nuvarande sätt klippa av navelsträngen och flytta barnet till en annan plats innan neonatal HLR påbörjas.

Läs mer på SAVE-studiens hemsida

Att delta i SAVE-studien

Om ni väljer att delta i SAVE-studien kommer ni strax före ert barns födelse lottas till att om barnet behöver neonatal HLR kommer den antingen att påbörjas med intakt navelsträng nära föräldrarna. Eller att navelsträngen klipps av, och neonatal HLR utförs på ett HLR-bord i ett angränsande rum, såsom är praxis på vår klinik idag. Utrustningen och den personal som utför den neonatala HLR:en är densamma i bägge grupperna. Det enda som skiljer sig åt är om navelsträngscirkulationen är intakt eller inte, samt själva platsen för HLR.

De barn som behövt neonatal HLR och som ingår i SAVE-studien, kommer sedan att följas upp med ett frågeformulär som handlar om barnets utveckling och som ni som föräldrar besvarar vid 4 och 12 månaders ålder. Enkäten tar ungefär 20 minuter att fylla i. Kvinnan kommer dessutom att få en enkät om amning och anknytning till barnet. Också dessa tar ungefär 20 minuter var att fylla i. Detta är den uppföljning som sker utöver vanlig rutin.

Att en sen avnavling skulle medföra en ökad risk för komplikationer hos kvinnan såsom exempelvis större blödning efter förlossningen har diskuterats. De tidigare studierna har dock inte kunnat påvisa någon sådan ökad risk. Det då analyserade materialet bestod dock av friska nyfödda som avnavlats 3 min efter födelsen.

Vilka graviditeter kommer vi inkludera i SAVE-studien?

  • Graviditeter som är 35 veckor eller mer
  • Enkelbörder
  • Förlossningar där vi förväntar oss ett vaginalt avslut
  • Att kvinnan/paret på ett adekvat sätt kan tillgodogöra sig information om studien
  • Graviditeter där undertecknat informerat samtycke av båda de blivande föräldrarna har inhämtats.

Så här gör du för att delta i SAVE-projektet på Södersjukhuset

Skriv ut samtyckesformulären här (pdf, 57 kB) och ta med dem till förlossningen när det är dags att föda. Båda vårdnadshavarna behöver skriva på.

 

Forskningshuvudman för projektet är Södersjukhuset/Karolinska Institutet. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten (diarienummer 2022-01327-02).

 

Referenser som kan vara intressanta att läsa

1) Wyllie J, Perlman JM, Kattwinkel J, et al. Part 7: Neonatal resuscitation: 2015 International Consensus on Cardiopulmonary Resuscitation and Emergency Cardiovascular Care Science with Treatment Recommendations. Resuscitation. 2015;95:e169-201.

 

2) Andersson O, Hellström-Westas L, Andersson D, Domellöf M. Effect of delayed versus early umbilical cord clamping on neonatal outcomes and iron status at 4 months: a randomised controlled trial. BMJ. 2011;343:bmj.d7157.

 

3) Andersson O, Lindquist B, Lindgren M, Stjernqvist K, Domellöf M, Hellström-Westas L. Effect of delayed cord clamping on neurodevelopment at 4 years of age: A randomized clinical trial. JAMA Pediatr. 2015;169(7):631-638.